Hoppa till huvudinnehåll
snabbmat eller långkok

Snabbmat eller långkok

Vår tarm har blivit arbetslös”

säger forskaren Charlotte Erlanson-Albertsson samtidigt som hon visar en bild av hur vår aptitreglering fungerar.

Det är öppet hus vid Lunds Universitets Diabetescentrum. Åhörarna lyssnar uppmärksamt på den senaste forskningen kring vårt ätbeteende.1 Charlotte Erlanson-Albertsson beskriver skillnaden mellan tidig och sen mättnad.

Den tidiga mättnaden kommer när magsäcken spänns ut”, berättar hon. ”Men denna mättnad varar bara 1-2 timmar. När mat transporteras ner i tarmen och tarmen får arbeta, då uppstår den sena mättnaden. En rad hormoner frisätts som håller oss mätta och belåtna under flera timmar.

Maten speglar vår kultur2

Snabbmat går snabbt att äta. Tas snabbt upp. Men ger bara tidig mättnad. Den fiberfattiga snabbmaten gör att tarmen helt enkelt inte har tillräckligt att arbeta med. Den signalerar till hjärnan att den inte är nöjd. Vi vill snart ha mer mat.

Det går på tvärs mot hur vi har ätit under millenniernas vandring. Tillgången till mat har i de flesta tider varit begränsad. För att undvika svält har kroppen kraftfulla signaler som driver oss att äta. Mat aktiverar belöningssystemen. I synnerhet kombinationen fett och socker aktiverar kroppens endocannabinoider och ger stark tillfredsställelse.

Hur kan vi få mer hälsosamma matvanor?

Vi kan förstås inte göra våld på de nedärvda belöningssystemen. Men med små medel kan vi ändå leva betydligt mer hälsosamt samtidigt som vi tillfredsställer den urstarka biologiska mättnadsdriften. Forskning visar att mat med mycket kostfiber ger stora effekter på hälsan.3 Kostfiber finns bland annat i grönsaker, rotfrukter, frukt och nötter, och ger långvarig mättnad.

Tvärtemot vad som tidigare hävdades i vissa kostråd bör vi inte äta alltför ofta. Hungersnöd är farligt men hunger verkar göra kroppen gott. Under fasta, efter minst sex timmar utan mat, blir cellerna mer lyhörda för insulin så att de svarar bättre och tar hand om energin när vi väl äter. Inflammationen minskar och de gulvita fettlagren börjar spjälkas. Av fettsyrorna formar levern ketoner, som ger energi i fasta och åtminstone hos djur ett bättre minne. Och ett område i hjärnan, hypotalamus, som ibland är inflammerad vid övervikt, förändras så att hungerkänslan blir mer nyanserad. Dessutom visar studier att cancerceller lättare bryts ner. Kanske kan vi enklare stå ut med hungern om vi föreställer oss att kroppen äter cancerceller när vi själva inte äter.

Det kan också vara värdefullt att stundtals stanna upp och fundera över livsinställningen. Vi kan behöva prioritera annorlunda för att få tid för hälsosamma vanor. Att laga maten själv från grunden kan göra att vi äter mindre eftersom dofterna under matlagningen stimulerar mättnad. Att äta långsamt och verkligen ta in smakerna bidrar till att vi äter mindre. Och ofta att vi också njuter mer.

Forskningen kring aptitreglering kan kanske stimulera din nästa fråga och hjälpa dig att nå långvarig mättnad.

Handlar ditt liv om snabba belöningar eller om ett meningsfullt långkok?

Referenser

1. https://www.youtube.com/watch?v=zoTNrbGjTd4

2. Taylor C. Sources of the self. Making of the modern identity.

3. Nordiska Ministerrådet. Nordic nutrition recommendations 2012.

Må bättre.
Delta i viktig forskning.

Välkommen att delta i studien och få tillgång till verktyget i sin helhet genom att klicka på knappen nedan. Studien är frivillig och kostnadsfri. Personer från hela Sverige över 35 år kan delta.

Delta i studien och få tillgång till PriusHealth Få mer information om PriusHealth